Källutsugning rekommenderas för utsugning av svetsångor

I byggnader där man utför svetsningsarbeten är det viktigt att reglera lufttemperaturen och att begränsa luftföroreningarna, och detta gör det ännu viktigare att tillföra friskluft. Även om det i regel finns ett ventilationssystem för friskluft är detta system inte tillräckligt effektivt för att begränsa exponeringen för luftföroreningar i en miljö där det pågår svetsningsarbeten.

Det är effektivare att fånga upp luftföroreningarna så nära källan som möjligt. Enligt hälso- och säkerhetsorganisationer ”Är punktutsugningssystem i regel den bästa metoden för kontroll av ångor i svetsindustrin”.

Vad är punktutsugningssystem?

Ett punktutsug är ett extraktionssystem som eliminerar damm, dammoln, gaser, ångor eller rökgaser från luften för att förhindra att personer i omgivningen exponeras. Ett korrekt konstruerat punktutsug:

• samlar upp den luft som innehåller föroreningar;
• ser till att de inte sprids och förhindrar exponering;
• renar luften (om det är nödvändigt) och leder undan föroreningarna på ett säkert sätt.

Det finns olika typer av punktutsug, såsom utsugningsarmar, under- och bakutsugning eller mobil utrustning. De vanligaste komponenterna i ett enkelt punktutsugningssystem är:

• Huvar – för att samla upp luftföroreningar vid eller nära platsen där de uppstår (källan).
• Rörledningar – för att leda undan luftföroreningarna från arbetsstationen.
• Luftrenare – för att filtrera och rengöra luften.
• Fläkt – som måste vara av rätt storlek och typ för att ge lämplig sugeffekt i huven.
• Utlopp – för säkert utsläpp av den utsugna luften efter rening.

Rätt typ av punktutsug

Vilken typ av punktutsug som passar för svetsprocessen beror på en rad olika faktorer. Det är möjligt att det finns ett standardsystem som är lämpligt. Men det är viktigt att det är lämpligt för ändamålet och att det begränsar exponeringen tillräckligt effektivt.

Vilken typ av punktutsug som passar för svetsprocessen beror på en rad olika faktorer. Det är möjligt att det finns ett standardsystem som är lämpligt. Men det är viktigt att det är lämpligt för ändamålet och att det begränsar exponeringen tillräckligt effektivt. 

• en beskrivning av processen, vilka slags föroreningar det handlar om och vilka risker de innebär, vilka utsläppskällor som ska hanteras, och hur effektiv utsugningen ska vara. Säkerhetsdatabladet innehåller information om ämnenas och produkternas viktiga kemiska och brandfarliga egenskaper;
• krav på indikatorer som ska monteras för kontroll att systemet fungerar som det ska;
• krav på att utsuget är lätt att använda, kontrollera, underhålla och rengöra, eller hänsyn till andra risker, som exempelvis åtkomst, hudkontaminering och möjlighet att ta bort avfall och byta filter utan att sprida föroreningar;

Så snart punktutsuget har installerats

Du är enligt lag skyldig att kontrollera att punktutsuget fungerar som det ska när det väl har installerats. För att göra detta tar du hjälp av bruksanvisningen, loggboken och din utbildning. De flesta punktutsugningssystem ska kontrolleras och testas en gång om året av en kunnig person för att säkerställa att de fungerar ordentligt och skyddar personalen. Vissa punktutsugningssystem (exempelvis de som kontrollerar kritiska platser eller högriskprocesser) ska undersökas och testas noggrannare och oftare. Om du har ett punktutsugningssystem som inte har tagits i drift måste du låta testa systemets prestanda för att säkerställa att det förhindrar exponering på ett effektivt sätt.

Kontroll och underhåll

Hur ofta och på vilket sätt du ska kontrollera punktutsuget beror på hur avancerat systemet är, hur stor risk det är att det slutar fungera och vilka konsekvenser detta skulle få. Om det är ett avancerat punktutsugningssystem, och om det dessutom kan få allvarliga konsekvenser om det inte fungerar, ska kontrollerna och underhållet utföras oftare.

När du blir van vid att använda punktutsuget kan det vara nödvändigt att anpassa intervallet mellan kontrollerna som anges i bruksanvisningen.

Kontroller och underhåll berör i regel fyra olika komponenter:

• rörliga delar som är utsatta för slitage, såsom kullager i fläktar eller filterskakare;
• icke-rörliga delar, som exempelvis huvar, rörledningar och packningar (vilka utsätts för fysiska eller kemiska skador och slitage);
• delar som slits ut vid användning, som exempelvis filter och slangar;
• komponenter som kräver regelbunden tillsyn, som exempelvis filter som ska bytas, eller att rensa slam från en våtrenare.

Om punktutsuget kan förorenas av giftiga ämnen kan det vara nödvändigt att använda formella metodbeskrivningar och att utse behöriga personer som utför arbeten på systemet.